På söndagar kan du hitta mej såhär:
I mysdress som jag fick av en kompis eftersom de krymt.
Strumpor från H&M för runt 70 kr
Ni kanske undrar varför jag lägger upp foton av mej på mina billiga kläder och det är faktiskt för att jag är så less på den här hetsen som speciellt kvinnor i min ålder (medelåldern) verkar ha när det gäller yta. Man ska ha de rätta kläderna, fin bil, fint hus, gärna träna och ha fina barn.
Jag har aldrig haft märkeskläder. Jag hade inte råd när jag var liten och blev ofta retad i skolan. Jag fick ärva mina kusiners kläder och sedan eftersom min syster växte om mej så ärvde jag även henne.
Det blev tillslut min grej. Jag hade inget val. För jag hade inga pengar att köpa kläder för. Så du lär dej att älska det du hatar istället för att motarbeta det du inte kan påverka.
Intressant bara. Min kollega A sa till mej; Men du kör ju med dubbelmoral. Du säger att du hatar yta. Du tycker om när människor är sig själva och du älskar original och så har du själv gjort platikoperationer och vill göra fler.
Ja, vad man lär sig av människor som vågar utmana en. Inte på ett kränkande sätt utan mer bara frågvist. Som hur tänkte du nu?
Och jag har faktiskt inget svar på det. Jag önskar att folk kunde släppa fasaden och säga det här är jag en vanlig dag. Och jag önskar att jag kunde vara nöjd över mej själv till fullo och inte vilja ändra mej.
Så slutsumman av det hela blir; jag är en ytlig tjej som hatar yta.
Kram på er!
