Mer död än levande...
Igår träffade jag min käre bror på Barcelona Tapas Bar. Vi hade inte sett på jättelänge så vi pratade en massa, åt och drack och sedan åkte vi hem till torpet. Det var jättekul att se honom. Han är 16 år yngre än mej men vi är inte så stora så det var kul när personalen såg oss två och bestämde att de skulle kolla vårat lätt när jag beställde en lättöl :)
Efter vi hade setts så såg jag på Paradise Hotel. Jag kan bara inte missa det! Med skräckblandad förtjusning ser jag hur långt människor kan gå för att få det dem vill ha. Och man kan ju inte skylla på att de är unga. Många vuxna armbågar sig fram genom livet också för sin egen vinning skull. Mycket fascinerande!
Klockan fyra på morgonen kom fästmannen hem från julbord som han och kollegorna hade varit på i gamla stan. Vi pratade väl i en och en halv timme så idag känner jag mej så död!
Tur att det inte har kommit in så många ordrar så jag hoppas att resten av dagen blir också blir lugn.
Kram!
